Tystnaden
Tystnadens läten kan vara många. Man tror inte att tystnad hörs, men är man bara tillräckligt tyst så hör man den, så kan man ta på den. Den är en lättnad för själen, för trötta öron, trötta hjärnor och trötta kroppar.
Själsro kan man finna på många ställen, min finns när jag är glad och lycklig. När jag är omgiven av mina käraste vänner, av min familj, av mina husdjur. När jag ligger hemma i min säng på Öland och hör vinden vissla svagt i fönstren. På våren när jag hör det rassla under takpannorna när stararna bygger sina bon. När jag ligger i en älskad famn, känner värme, när jag hör ömma ord, när hjärtat pumpar sakta o lugnt, när jag hela tiden ler, för att jag är så lycklig.
Tystnad och ro finner jag i den stora skogen, där gran och fur sakta viskar fram vinden, där den susar mellan barren. När man inte hör annat än grenar som knakar när älgen går förbi över kalhygget 20 meter längre fram längs skogsvägen. Själsro är att få sitta i morfars gamla träeka ute på sjön en sensommarafton, när solnedgången speglar sig i det svarta vattnet. Metspöt hänger i en av årtullarna, inte för att jag tror att jag ska få napp, men bara för "att". Vattendropparna från årorna är så klara, så perfekta, där de träffar den sammetsläta vattenytan. Näckrosorna blommar så vackert, doftar sött och starkt.
Tystnad och själsro, att vara tillfreds med livet och sig själv, det är en lättnad när man kan få göra det. När den stunden infinner sig, ta tillvara på den, för ofta är det en så kort stund av en människas liv, försvinner så snabbt. Det är en konst att kunna njuta av livet, här och nu. Ofta är vi redan framme i nästa dag innan den ännu har grytt....
Carpe Diem-fånga dagen
Själsro kan man finna på många ställen, min finns när jag är glad och lycklig. När jag är omgiven av mina käraste vänner, av min familj, av mina husdjur. När jag ligger hemma i min säng på Öland och hör vinden vissla svagt i fönstren. På våren när jag hör det rassla under takpannorna när stararna bygger sina bon. När jag ligger i en älskad famn, känner värme, när jag hör ömma ord, när hjärtat pumpar sakta o lugnt, när jag hela tiden ler, för att jag är så lycklig.
Tystnad och ro finner jag i den stora skogen, där gran och fur sakta viskar fram vinden, där den susar mellan barren. När man inte hör annat än grenar som knakar när älgen går förbi över kalhygget 20 meter längre fram längs skogsvägen. Själsro är att få sitta i morfars gamla träeka ute på sjön en sensommarafton, när solnedgången speglar sig i det svarta vattnet. Metspöt hänger i en av årtullarna, inte för att jag tror att jag ska få napp, men bara för "att". Vattendropparna från årorna är så klara, så perfekta, där de träffar den sammetsläta vattenytan. Näckrosorna blommar så vackert, doftar sött och starkt.
Tystnad och själsro, att vara tillfreds med livet och sig själv, det är en lättnad när man kan få göra det. När den stunden infinner sig, ta tillvara på den, för ofta är det en så kort stund av en människas liv, försvinner så snabbt. Det är en konst att kunna njuta av livet, här och nu. Ofta är vi redan framme i nästa dag innan den ännu har grytt....
Carpe Diem-fånga dagen
Kommentarer
Trackback
